Nu är det måndag. Jag är fortfarande hemma. Vet inte när jag ska åka tillbaka till Åsele men det dröjer nog inte länge. Chefen har lovat att hitta andra arbetsuppgifter till mig när jag inte kan vara i skogen. Antagligen åker jag tillbaka senast onsdag. Det känns jättejobbigt. Jag vill bara vara kvar här.

Jag är nu klar på att jag inte kommer att ta någon semester i sommar. Ju längre man är hemma desto svårare är det att åka tillbaka. Samtidigt som jag inte vill gå hemma i sommar hade jag nästan börjat hoppas att benet aldrig skulle bli bra igen.

Tänk allt man gör för pengar. Pengar håller mig borta från det jag älskar och det som får mig att må bra. Visst, det är bara för knappt tre månader men det är tre månader som kunde ha varit underbara tillsammans med min familj. Istället sitter jag i Tallsjö med ett gäng jägmästarstudenter medan Eric sitter hemma i ensamhet och misär och driver Bobi till vansinne och vice versa.

Nu ringde Eric. Kommer hem för lunch. Jag måste ta mig samman.