Denna gången hos “Syrran skriver”:

Det ska påpekas att detta inte är Jenni som skriver utan detta är där Jessica, alltså jag, som är Jennis syster får skriva lite om allt och inget.

Jaha då ska man ta och blogga på syrrans blogg lite också då! Inte nog med att jag ska försöka vara aktiv på min egen blogg så ska jag även skriva här.

Nu ska jag som sagt försöka skriva nåt bra här. Vart ska man börja tro?

Ja det jag kanske kan börja att säga är att jag nu för tiden bor i Uppsala och inte i Sundsvall.Jag flyttade hit för jag skulle börja plugga, ämnet var Språkteknologi, eller programmet kanske man ska säga. Jag visste egenligen inte så mycket om det när jag började. Jag trodde att det det handlade om både språk och IT delar ochd et var i för sig sant men inte på sättet som jag tänker mig språk. Det som menades med språk var grammatik delen och visst det kan vara interessant men inte då man har hela kurser som heter t.ex Semantik och Pragmatik osv.

Jag insåg tyvärr allt försent att jag inte alls trivdes med det jag läste. Det var i början på mars som jag kom på att jag verkligen verkligen inte ville läsa på mitt program längre. Då var det försent för att hoppa av och börja på något annat. De alternativen som studievägledningen gav mig var: 1, läs klart terminen eller 2, hoppa av och hoppas på att du får jobb. De kändes inte attraktiva nån av dem men jag tänkte “okej, jag får fan fixa de få kurser som jag har kvar!”. Det som var en trevlig överraskning efter det beslutet var att kursen som skulle jag hade efter det var ganska roligt. Den enda kursen som jag klarat tentan på första försöket, Thank you FONETIK-kursen. Det säger egentligen ganska mycket när det är 1 av 6 kurser som jag lyckas fixa tenta på första försöket! Det var en kurs jag tyckte var kul!

Sen började de jobbigaste kurserna jag haft under hela året, det är även de kurser som jag inte kommer gå klart… Jag har mått så psykiskt dåligt av dem att jag helt enkelt inte klarar det!

Jag känner faktiskt att hela det senaste läsåret bara varit ett enda slöseri med tid och pengar! Okej, visst innan ni säger det så vet jag att “kunskap är aldrig tung att bära” och så vidare… Men just nu känns det jävligt tungt vad ni än säger!

Till råga på allt så är det osäkert om jag ens kommer få nåt sommarjobb i sommar. Jag har redan så dåligt med pengar nu som det är. Är det så att jag inte får nåt jobbbi sommar så är det enda jag har att se fram emot är att jag ÄNTLIGEN ska få läsa italienska till hösten och hoppas att jag mår bättre av det!
Here’s hoping!

En fin karta som visa alla de italienska regionerna!

Det var allt från “Syrran skriver” för denna gången.